Åh sitter och ser på Sex and the City nu. Inte bra alltid inte.

Just nu sitter man och funderar över lite frågor som de tog upp i avsnittet jag nyss såg. Att när man har sex med en kille och mitt i allt inser att han har haft andra som gjort exakt samma sak, bättre som värre. Och hur roligt blir det då när man tänker så? Att han kanske tänker på andra..

Att man aldrig helt kan ha en person totalt eftersom de alltid har haft andra. Hemsk tanke really. 

Sitter också och tänker på det oundvikliga tänk om tjatet. För jag vet det själv, jag har inte en perfekt kropp, jag trivs inte med den och har kämpat länge för att försöka fixa den. Men hur mycket jag än försöker så blir det aldrig som jag vill. Jag blir aldrig nöjd. Men vad är den där perfekta kroppen? Är det den kroppen som är pinnsmal eller är det den med former? För mig så vill jag bara få en platt fin mage och fastare överarmar och lår. Är det så mycket att be om egentligen?

Det finns så mycket som vi alltid tänker på, vi kanske inte borde analysera så hemskt mycket. Vi tjejer borde bli mer som killar helt enkelt, inte alltid tänka vad kommer andra tro. 

Nobody is perfect 

Kram Camilla